Laxneskola!
Igår var jag med min son till skolan. Jag satt med på samling och lyssnade när fröken läste bok och vi alla ritade. Jag var med på bild, då barnen byggde rymdstationer och rymdfarkoster. Jag var ute på rast och kunde konstatera att det går ganska bra att spela fotboll trots att det är en halvmeter snö på plan! Jag själv var dock inte så aktiv utan stod och frös vid sidan om. Inne igen var det musik. Vi sjöng både för mig bekanta och obekanta sånger. Sen var det dags för lunch med Laxneskolas erkänt underbara mat. Efter det rast igen och frusen stod jag och såg på medan sonen och vännerna åkte "snowboard" nerför snöhög. Sedan avslutades dagen med svenska, då barnen läste i varsin bok de hade valt själva medans fröknarna gick runt och lyssnade hur det gick för alla. Sedan fick alla skriva i sina skrivböcker berättelser som de själva hittade på.
Efter min skoldag i Laxne kan jag konstatera:
-det är jättekul att gå i skolan (iallafall som vuxen)!
-sonens trötthet på eftermiddagarna har fått sin förklaring i både motion, frisk luft och mycket att ta in under dagen!
-Små skolor kan erbjuda ett lugn och en trygg miljö som är svårare att uppnå på en stor skola. Jag tänker delvis med sorg på min egen skolgång som inte alls var en positiv upplevelse när det gäller skolmiljö! Därför är jag en varm förespråkare av det lilla formatet, istället för "många barn, få vuxna, i bullriga miljöer!"
- Dagens skolgång är mycker mer individanpassad och detta är mycket bra! Alla läser, men på sin nivå. Alla skriver, på sin nivå. Det finns en öppenhet om olikheter, alla är inte stöpta i samma form. Vi har alla förmågor som är fantastiska och utvecklade medans det finns annat som vi behöver jobba på. Det är inte svårare än så!
